08 apr Den 10 april (onsdag i femte fasteveckan) ”Utan en strimma av ljus – eller?”
Den 10 april (onsdag i femte fasteveckan)
Utan en strimma av ljus – eller?
Dagens bibeltext
Studium och reflektion
I dagens bibeltext, som är den tredje sången om Herrens tjänare, betonas något som egentligen framträder mer eller mindre tydligt i alla sångerna: att Herrens tjänare får utstå motstånd och förakt. Tjänaren lyssnar till Guds tilltal och försöker utifrån det trösta och inspirera de modfällda i folket, men bemöts med misstänksamhet och ren förföljelse.
Man skulle ju kunna ge upp för mindre, men tjänaren är utrustad med en inre styrka – rentav ett slags hårdhet – som ger förmåga att stå kvar i den otacksamma tjänsten. Herrens tjänare blir bespottad och hånad, men äger en inre resning: sin tillit till Gud.
Orden om att Herrens tjänare gör sitt ”ansikte hårt som flinta”, påminner om ett avsnitt ur en annan profetbok: Hesekiel.
Jag [Hesekiel] hörde den som talade till mig. ”Människa”, sade han, ”jag sänder dig till israeliterna, de trotsiga som trotsar min vilja. Både de och deras fäder har varit upproriska mot mig till den dag som i dag är. Till dessa människor med fräck uppsyn och hårt hjärta sänder jag dig. De är ett motsträvigt folk, men vare sig de lyssnar eller inte skall du säga till dem: ’Så säger Herren Gud.’ De kommer att inse att en profet har varit hos dem. Människa! Var inte rädd för dem och bli inte skrämd av vad de säger, även om nässlor och törnen omger dig och du bor bland skorpioner. Bli inte skrämd av vad de säger och var inte rädd för dem. De är ju ett motsträvigt folk. Men vare sig de lyssnar eller inte skall du framföra mina ord till dem. De är ju ett motsträvigt folk. Människa! Lyssna till vad jag har att säga dig. Var inte motsträvig som detta motsträviga folk. Öppna din mun och ät det jag ger dig.”
Jag såg en hand sträckas fram mot mig, och handen höll en bokrulle. Han rullade upp den, och jag såg att den var fullskriven på både framsidan och baksidan. Det som stod skrivet där var klagan, suckar och jämmer. ”Människa”, sade han, ”ät det du ser här, ät denna rulle. Gå sedan och tala till israeliterna.” Jag öppnade munnen, och han gav mig rullen att äta. ”Människa”, sade han, ”svälj denna rulle som jag räcker dig och fyll din mage med den.” Jag åt den, och den smakade sött som honung.
”Människa”, sade han sedan, ”gå nu till israeliterna och tala till dem med mina ord. Det är inte till ett folk med svårt eller obegripligt språk du sänds utan till israeliterna, inte till de många folk vars ord du inte kan förstå, folk med svårt eller obegripligt språk. Om det varit till dem jag sänt dig skulle de ha lyssnat på dig. Men israeliterna kommer inte att vilja lyssna på dig, de vill ju inte lyssna på mig. Alla har de hårda pannor och hårda hjärtan. Jag skall göra din uppsyn lika stursk som deras och din panna lika hård. Jag skall göra din panna hård som diamant, hårdare än flinta. Var inte rädd för dem, låt dem inte skrämma dig. De är ju ett motsträvigt folk.” Sedan sade han: ”Människa! Hör noga på och lägg allt jag säger dig på minnet. Gå sedan till dina bortförda landsmän och tala till dem. Vare sig de lyssnar eller inte skall du säga till dem: ’Så säger Herren Gud.’”
(Hesekiel 2:2–3:11)
Man kan ju förstås undra vad allt detta besvär är värt om nästan ingen ändå inte kommer att lyssna. Kanske svaret på den undran helt enkelt är: för att det är rätt och riktigt att göra så!
Dessutom: även om de flesta inte skulle vara villiga eller beredda att ta till sig ordet nu, finns det kanske alltid några som är öppna för det – och om inte för några andra, så åtminstone för dessa några har ju detta betydelse och mening.
Den tredje sången om Herrens tjänare avslutas med en fråga:
Vem bland er fruktar Herren
och lyssnar på hans tjänare,
som vandrar i mörker
utan en strimma av ljus
men sätter sin lit till Herrens namn
och förtröstar på sin Gud?
I den svenska översättningen är det tjänaren som ”vandrar i mörker utan en strimma av ljus”. Tjänaren får fortsätta traska omkring i nattsvart mörker – ingen är ju beredd att ta till sig av det budskap tjänaren förmedlar från Gud. Svaret på frågan ”Vem?” är alltså: ”Ingen!”
Men en annan översättning är också möjlig:
Vem bland er fruktar Herren?
Lyssna till hans tjänare!
Du som vandrar i mörker
utan en strimma av ljus,
sätt din lit till Herrens namn
och förtrösta på din Gud!
Och i så fall avslutas ju sången faktiskt med evangelium; ett gott och hoppfullt budskap till var och en som befinner sig i mörker, svårigheter och trångmål; en stående inbjudan att likt Herrens tjänare få ha sin tillit och förankring i Gud.
Fundera vidare
Finns det tillfällen i ditt liv då du har behövt göra ditt ”ansikte hårt som flinta”?
Be med bibeltexten
För församlingen och kyrkan i hela världen: om förmåga att ”inge den trötte mod”
För samhället och världen: för rättsväsendet och alla som ”ställs inför rätta”
För mig själv och mina nära: om villighet att ”lyssna på lärjungars vis”.