Sången som ger nya perspektiv

Sången som ger nya perspektiv

Predikan av Stefan Albinsson i Norrmalmskyrkan
Gudstjänst med alla åldrar
Den 8 oktober 2017
Tacksägelsedagen: ”Lovsång”

 

Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan. Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i herren Jesu namn och tacka Gud fadern genom honom.
(Kolosserbrevet 3:16–17)

 

Jämför de här två sångerna! Hur känns det om någon skulle sjunga så här till dig:

Skvallerbytta bing bong går i alla gårdar, slickar alla skålar…

Eller:

Jag blir så glad när jag ser dig. Jag blir så glad när jag ser dig…

Med sång och musik är det som med precis allt annat vi människor kan hitta på: Vi kan använda sång och musik till att trycka ner andra människor, och göra andra små och betydelselösa och få dem att krypa in i ett hörn. Eller vi kan använda det till att lyfta upp och göra oss själva, och andra och hela livet stort och viktigt och härligt och få andra människor att våga leva.

Så är det med kraften som finns i sång och musik. Den kan trycka ner eller lyfta upp – precis som allt annat vi människor kan hålla på med: Våra ord, våra berättelser, vår konst, våra lekar, vår tro och vår religion, vår gudstjänst…

Ja, allt vi människor kan hålla på med kan vi använda till att trycka ner och göra andra små och betydelselösa, eller till att lyfta upp och göra både oss själva och andra runtomkring oss och faktiskt hela livet stort och viktigt och härligt.

Idag handlar vår gudstjänst om en speciell sorts sång: lovsång. Lovsång är sådan sorts sång som vi sjunger till Gud för att tacka Gud, eller säga att Gud är bra. Lovsång är som ett slags bön till Gud – men inte en bön där jag ber Gud att göra en massa saker, utan en sång som jag sjunger för Gud bara för att jag är så in i bängen glad i Gud, eller kär i Gud.

Med lovsången lyfter vi upp Gud. Med lovsången gör vi liksom Gud större. Nej, Gud kan förstås inte lyftas upp, för Gud står ju redan både över och under och bortom allt annat. Och Gud kan inte bli större. För Gud är ju liksom bortom både litenheten och storheten. Ja, Gud är liksom alltid större. Men när vi sjunger lovsång kan det hjälpa oss att upptäcka mer av både Guds och hela livets storhet.

Och i riktigt goda stunder kan den upptäckten hjälpa oss att se hur vi också kan hjälpa andra att upptäcka mer av storheten och skönheten i Livet och i Guds värld.

Se ut, se inåt se bakåt, se framåt. Se ut, och ge perspektiv åt varandra. Se ut, se inåt, se bakåt, se framåt. Se ut och få perspektiv av dom andra.
(Ur sången ”Se ut” av Lotta Holmberg Larson, skriven till Norrmalmskyrkans Spela-sjung-läger sommaren 2017)

Just det tror jag lovsången till Gud kan hjälpa oss att göra – att ge och få nya perspektiv!

Fast, som sagt, vår tro och religion – och då också vår lovsång – kan användas både till att lyfta upp eller trycka ner; att få människor att känna sig små och betydelselösa; eller att hjälpa människor att växa och känna sig värdefulla på ett sätt som smittar av sig så att även ännu fler känner sig värdefulla här i världen.

Och när vi låter alla människor i världen och allting i naturen vara viktigt och värdefullt – det är det jag tror menas med att Guds vilja får ske på jorden så som den sker i himlen.

När vi låter alla människor i världen och allting i naturen vara viktigt och värdefullt  – jag tror att det är i sådana stunder som också våra egna livs enkla små melodier här på jorden vibrerar av samma kärlek som den eviga lovsången som änglarna och helgonen sjunger och spelar till Gud i himlen.